julialeversittliv.blogg.se

Jag har denna vecka stött på lite motgångar. Jag skulle vilja åka på praktik till Sverige, men jag känner mig lite lämnad åt mitt öde gällande hjälp och stöd av lärare.

Jag satt och funderade lite häromdan över hur detta antagligen skulle slått mig till marken för några månader sedan. Nu är jag övertygad att Gud har hand om mig även fast det känns som om det mesta går mot. Jag har bestämt mig för att älska honom oavsätt omständigheterna. Även vad som händer så kommer jag att behöva honom. Jag satt i bilen och lyssnade på en skiva när en låt började spela, texten sa precis så som det kändes, så den vill jag dela med mig av: 

 

Nu litar jag fullt på Gud, jag är övertygad om att han vet mitt bästa och att han vet vad mitt hjärta önskar. Jag tänker kämpa in i det sista och gå helt och fullt på Guds ledning, då blir det som det är tänkt att det ska vara.  Jag uppmuntrar dig verkligen att pröva att gå i tro, att lita på att Gud leder dig dit du ska, även fast du inte vet var du ska börja. Jag är övertygad om att han kommer att hjälpa dig! 

 

Blev ett lite semi-kort inlägg idag, men ha det gott och glöm aldrig att Gud älskar dig, han har kontrollen, han är nära dig och leder dig dit du ska, även när det inte känns så! 

Idag har jag varit på cell hos Mimmi. Jag drar en cellgrupp med otroligt fina tjejer. Vi har kommit varandra så nära och jag älskar verkligen dem så mycket och uppskattar dem så. Vi har så fina diskusioner och jag älskar att se Gud arbeta i dem och jag känner mig så lyckligt lottad att få se dem växa i sin tro. 

Idag pratade vi om så mycket, men vi tog särskilt upp saken om att det är så otroligt häftigt att få vara Guds barn. Tänk att vi har någon som älskar oss, som tar hand om oss och som har kontrollen, vi behöver inte göra någonting. Vi är så otroligt onödiga, om jag får citera Mimmi så är vi som "skithögar", som Gud älskar så otroligt mycket iallafall.

Man borde verkligen sträva till att bli en riktig skithög, för tänk vad man kan gössla då. Jag vill vara en skithög som kan gössla Guds rike. Jag tyckte att jag var rätt smart som kom på det här, i och för sig var det ju inte min idé, utan Gud som satte tanken i mig, men iallafall.

Jag har verkligen hittat glöden igen och jag tänker aldrig, aldrig släpa taget om den. Jag har blivit så inspirerad av olika människor som kommit i min väg den senaste tiden. Gud har varit helt fantastisk och jag har hittat hungern i att söka Guds ansikte, även när det känns jobbigt och jag helst skulle vilja gräva ner mig någonstans. Gud kan ju använda oss även när det känns jobbigt, för det är ju inte vi som förmedlar Guds ord i egen kraft, utan Gud som jobbar genom oss. Vi är bara, eller inte så bara, ett redskap som Gud använder. Jag blev så inspirerad av Markus Lindes predikan i fila i Lördags, alltså den där mannen är det något verkligt speciellt med, han tjänar Gud även när det känns skit!

 

Jag fick en lovsång tipsad av Linnea aka Findus idag som är så bra att jag vill dela med mig av: 

 

Den här bilden kom jag över idag och jag blev igen påmind om detta, jag är fri! Tänk så bra! Detta borde vi alla förstå, det blir så mycket bättre då! 

Ikväll är det ungdomssamling i Filadelfia. Jag tillsammans med mitt kanon-team har stora förväntningar på vad Gud ska göra ikväll.

Jag ska prata lite om Mission Possible och vad som hände i Göteborg osv. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, det hände så mycket på bara tre och en halv dag. Jag har svårt att få ord på det jag känner, hur förklarar man för andra hur en hel församling och en hel stad bara klistrat sig fast i ens hjärta?! Jag får helt enkelt lita på att Gud leder mig ikväll och att det jag säger får beröra någon iallafall. Jag överväger att gå och förbereda mig snart, men och andra sidan så känns det som att jag inte borde förbereda mig, att jag borde lita på att Gud tar fram orden jag ska säga..jag är lite rådvill för tillfället.

 

Jag har spenderat hela förmiddagen åt att plocka ihop och ta ut lovsånger. Jag älskar verkligen lovsång, det är mitt sätt att prisa och tillbe Gud. När jag väl börjat sjunga så känns det som om jag aldrig skulle vilja sluta. Jag skulle kunna hålla på i en evighet. Att leda andra i lovsång har jag kommit fram till är rätt jobbigt, jag möter alltid massor med mtstånd inför varje gång, jag blir lättirriterad och småsur för minsta lilla grej, det är alltid något som inte går som planerat. Men jag har kommit fram till att detta på ett sätt är ganska bra, om man bara pressar sig förbi allt strunt så blir det så mycket bättre när man väl börjar lovsjunga. För jag vet att det finns sådant som verkligen inte vill att vi söker Guds ansikte, men om vi bara tar oss genom allt motstånd så kommer Gudo ch möter en på andra sidan och ger en allt som man behöver, amen!

 

Jag har länkat denna lovsång tidigare, men den snurrar i mitt huvud idag så jag tänker dela den en gång till.

 

Detta blev ett relativt kort inlägg, men jag hppas du fått ut något av mina tankar. Ha det gott och glöm Aldrig att Gud älskar dig! Gud välsigne dig!